Störst av allt är kärleken

Knappast någon som såg och hörde bröllopstalet Daniel höll kan ha glömt slutklämmen: För som du vet Viktoria – störst av allt är kärleken. Inte ens en anti-monarkist som jag kunde hålla ögat torrt.

Kanske för att det var (åtminstone för mig) så oväntat spontant, otroligt vackert sagt och så äkta. Nästan familjärt inför miljoner tittare. De gånger jag händelsevis ser på svensk tv och prinsen dyker upp förknippar jag honom med kärleksbudskapet och av den anledningen håller jag honom för större än monarkin. Victoria och Daniel är ( såvitt jag vet) fortfarande ett lyckligt par befriade från skandalomsusade reportage, om nu EF-bossens generösa bröllopsgåva skulle kunna räknas dit men inte ens det befläckar paret. Kärleken är större. Större än Bertil Hults kärlek till pengar (och mot alla odds publicitet) får man tro.

Många av mina vänner undrar varför jag valt att bosätta mig utomlands. Långt ifrån familj ”nära och kära”. Självklart har jag själv haft samma funderingar utan att ha ett självklart svar. (Bortsett från att det är betydligt billigare och snabbare att nå dem med flyg än tåg inom Sverige). Idag när regnet öste ner och vinden just nu högljutt viner är inte soliga varma dagar en förklaring som annars kanske räknas dit. Då kurar jag också inomhus, stänger fönsterluckorna i skydd för vind och kyla som jag inte behövde på Söder.

Nej det är inte för värmen i första hand utan för ljuset som jag saknade månader i sträck men som jag fann här. Och alla människor jag mött varav många blivit goda vänner!

Jag brukar leka med tanken att flytta från Stockholm till en annan ort i Sverige i en ålder då man inte längre skapar nya kontakter via arbetet, hur skulle jag då träffa nya människor? Kanske genom golfklubben ( knappast vintertid), en bridgeklubb, språkkurs, måleri… ( allt efter intresse). Allt av detta finns också här men kontaktnätet är större än så.

Min avsikt att bosätta mig i Frankrike var inte för att träffa andra svenskar som gjort det före mig. Jag ville lära mig språket, på sikt lära känna fransoser och bli delaktig i deras kultur. Men jag lärde mig att man måste inte välja. Min svenskhet sitter i blodet och jag har vunnit många svenska och skandinaviska vänner här som jag sannolikt aldrig träffat på hemmaplan. Men också många franska vänner som jag träffat just för att jag flyttade hit.

Och just därför är jag tacksam av samma anledning som Daniel – möten leder till kärlek, det största av allt!