Om vikten av att hålla tätt


Man lär sig både det ena och andra om franska regelsystemet. Oftast genom praktisk erfarenhet. Senast gällde det byggnadsregler för våtutrymmen. Om det gäller nybyggnation ska vara osagt men huset jag bor i har åtskilliga år på nacken. Någon har med en kniv eller liknande karvat ut artonhundranånting i en takbjälke, ovisst om det är gjort då eller senare. Mycket talar för att bjälken har suttit där sen den tiden men badrummet på översta etaget är definitivt från ett senare datum.
Vänner på besök upptäckte att det läckte från andra våningsplanets tak ner i trappen där en stor pöl vittnade om att vattnet kom från badrummet. Jag skrev till agencen jag hyr genom och fick genast respons. Bara någon dag senare kom en kille och inspekterade. Han förklarade att silikonet runt badkaret behövde göras om och att badkarskranarna bytas ut, möjligen fanns det också en läcka under badkaret sa han och visade med ficklampan.
Jag har låtit fackmän renovera två badrum i Stockholm och har genom dem fått ganska bra uppfattning om gällande regler. Det ska vara vattenntätt in i minsta vrå har jag lärt mig och nåde den som borrar utan att återställa tätskiktet med vattensäkert silikon innan skruvar sätts dit. Under badkaret här såg det mer ut som det som blivit över skyfflats undan. Mannen skulle lämna devis till agencen och återkomma.

Vi duschade extra försiktigt över helgen och kunde inte upptäcka minsta droppe i trappan. Bara en halvtimma efter utsatt tid kom hantverkaren på måndagsmorgonen vilket är ovanligt punktligt. Kranarna var desamma , men silikonet runt badkarskanterna hade fått ny fräschör konstaterade vi när har gett sig av. Vi fick också fått stränga förhållningsregler att inte använda duschen de närmaste dagarna, vilket inte var något större problem eftersom lägenheten är utrustad med ett badrum på första våningen, visserligen helt utan ventilation men i gengäld heller ingen dörr vilket minskar risken för fuktskador.

Efter några dagars torrläggning togs badrummet åter i bruk och med den en stor pöl i trappen. Och ännu ett mail till agencen. Den här gången ringde de direkt. Läget är ”urgent madame” vi måste få komma genast.

Mannen som inspekterat badrummet första gången knackade på några timmar senare. Han spolar i kranarna och ropar på mig.
” Kanske är det en spricka i kakelfogarna på golvet, ” föreslår jag.
” Ja, Madame, mycket talar för att vattnet rinner ner i trappen den vägen. Men det är helt normalt, vi har inte alls samma byggregler som ni i Sverige är vana vid. Där har ni tätskikt i våtutrymmen, det känner jag väl till, men här har vi inte det, ” förklarar han sakligt.
” Så var noga med att torka golvet direkt.”

Nu undrar jag bara hur det ser ut i våningen under. Vi var sju personer som duschade i första våningsplanets badrum under några dagar helt ovetandes om vikten av att torka golvet efter var och en.
Än har jag inte hört något från grannen, men de är fransmän och har väl vant sig vid lite takdropp.

 

Spara

Spara

Spara


Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

2 tankar om “Om vikten av att hålla tätt