Paret som kommit till Antibes för att stanna på hotellet året om


Martin är kock och har lagat mat så länge han kan minnas, på Göteborgs stjärnkrog Basement och andra välrenommerade restauranger. Efva var inköpare i modebranschen men sadlade om, sökte till handelshögskolan och blev civilekonom, drev redovisningsbyrå och en festvåning ihop med sin syster. Emellertid ville ödet annorlunda. Efter några år blev paret ensamma ägare till festvåningen, skötte den och sina respektive jobb samtidigt.

Jobben krävde sitt men Martin och Efva unnade sig ändå att resa runt i Europa, den första turen söderut i en dekorerad CV:2a minns Efva med ett skratt. Ofta till Frankrikes olika delar beroende på årstid. Trots många resor till flera platser runt om i Sydeuropa även sedan paret fått två söner i bagaget höll frankofilfebern i sig. Drömmen att en dag tagga ner livstempot i Provence gnagde och gjorde sig särskilt påmind sista dagarna efter några semesterveckor på Rivieran då de båda sa och kände ”tänk om vi slapp åka hem”.
Hem var till festvåningen
och till ett B&B som de inrättat i en del av Örgrytevillan –  ännu mer jobb.
– Vi började sondera terrängen efter ett B&B till salu nånstans söderut och hittade ett i Barcelona men det var ändå Frankrike som hägrade och som fick oss att söka vidare, säger Martin.
Det var ju heller inte bara att dra iväg. Festvåningen kunde säljas men vem skulle ta hand om bed-and-breakfaströrelsen?

Ingenting hände i ett nafs. Det tog något år innan försäljningen av festvåningen var i hamn och som när alla goda önskningar sammanfaller samtidigt tog ena sonens sambo över det andra.

Antibes är en liten stad men levande året om vilket var en viktig faktor när Efva och Martin sökte på nätet och några år senare på allvar och på plats började se sig om efter ett hotell längs kusten. Nice kändes för stort och närliggande Juan-Les-Pins lite för lugnt under vinterhalvåret.
– När vi väl kom hit kikade vi på flera olika alternativ men när vi fick se det här kändes det helt rätt, säger Martin och sveper över den grusklädda planen under ett jättelikt pinjeträd, som gjord för en boulebana. Precis då slår en mäktig pinjekotte i marken.

Efva och Martin hjälps åt med det mesta men har också gjort en passande arbetsfördelning. Ekonomen tar hand om det administrativa

Kocken huserar i köket. Martin gör en granola från grunden till frukostbuffén.

Hotellet drevs fram till i mars i år under åtskilliga år av ett franskt par med en väl etablerad krets återkommande gäster. En av dem som just nu bor här har haft samma rum under de senaste trettio årens sommarveckor i Antibes. Närheten till stränder och stadens kärna bidrar säkert till hotellets popularitet. Efva och Martin fick också välkommen hjälp från det tidigare ägarparet med allt det praktiska kring själva hotellet som att överta den invaggade städerskan och bagarens dagliga leveranser av frukostbröd. Men minst lika tacksam hjälp med att köpa bil, telefon och annat som i Sverige görs under en kafferast men som här kan bli en segdragen affär.
– För att inte tala om att få alla bankpapper i ordning, det tog obegripligt lång tid, säger Efva som ändå är van i gamet. Det svenska vill säga.
– Efter upprepade vändor till banken som efterlyste det ena pappret efter det andra och veckor av väntan ringde de plötsligt en lördagsförmiddag och sa att vi kunde komma och signera.

Väntetiden utnyttjade de åt att botanisera på ”brocante” och ”vide grenier” i trakten för att hitta gamla möbler och lite udda prylar mer i deras smak och för att få rätt provensalskt stuk i och runt hotellet. En hel del av den varan fanns undangömt till förmån för modernt i plast men som nu dammats av, bland annat en vackert träbord i en lummig del av innergården mellan huvudbyggnaden och en separat länga med rum i marknivå.

Mycket återstår för att få tillbaka hotellets stil och prägel som det ursprungligen var när huset byggdes för snart hundra år sedan.
– Vi stänger från november till och med februari för att renovera rummen, inte för att få fler stjärnor utan för att skapa en riktigt mysigt hotell i genuin provensalsk stil fast med personlig touch, berättar Efva.

Men dessförinnan blir det AW sista torsdagen i oktober…
– Förra gången ringde någon klockan två och undrade om vi kunde fixa en after work några timmar senare samma dag. Klart vi sa ja, visserligen lite kort varsel men vi är vana vid sånt, intygar de båda.

Det där med päron och äppelträd haltar illa i den här familjen. Båda sönerna har valt yrken långt från kök som bäddar, den äldste är civilingenjör och den yngre pluggar nationalekonomi ( som pappa gjorde innan han tröttnade). Fast att bo och äta på hotellet gör de gärna, just nu på ingång med släkt och vänner i släptåg för att fira mamma på födelsedagen.

http://www.leponteil.com/


Lämna ett svar till Lena_Lucia Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

4 tankar om “Paret som kommit till Antibes för att stanna på hotellet året om

  • Marianne Torstensson

    Härlig berättelse om hur livets erfarenheter steg gör steg leder till något annat och något som stillat en längtan…åker gärna dit
    Kan ju ta tåget…

    • Lena_Lucia Inläggsförfattare

      Ja visst är det härligt när kulorna trillar ner i rätt fack. Inte alltid genast men så småningom när de slipats till rätt dimension. Ja det går att ta sig dit med tåg och vidare med buss 14 mot Salis. Bör finnas en hållplats vid Hotel Royal och därifrån är det tre minuter till fots.